Planeten Venus

Ni vet hur trångt det är på flygplan. Man kan inte sträcka ut benen ordentligt, sätet är bara så pass stort att man kan sitta rakt fram. Inte flytta sig lite till vänster, eller lite till höger, utan bara rakt fram. Ska man sitta där i sex-sju timmar är det en fucking helvetesplåga. Speciellt när personen framför dig fäller ut sätet.

Åh. Jag måste ta ett djupt andetag innan jag fortsätter. Det här är ett ämne som får mig att koka. Du sitter redan trångt och håller på att få mjölksyra i benen. Sedan bestämmer sig någon fucking liten äcklig jävel att göra det ännu trängre. Hon eller han fäller ut sätet. Nej nej nej. Sådant ska man aldrig någonsin acceptera. Jag bryr mig inte om personen framför mig är för tjock för att få plats. Jag bryr mig inte om hon eller han vill sova. Det enda jag bryr mig om är att få ha mitt utrymme ifred. Det utrymme jag har betalat för.

Säg alltid till om någon framför dig gör så. Om du är för feg för att säga till så kan du försöka trycka fram stolen riktigt hårt. Om inte det funkar får du skaffa skinn på näsan och fråga bestämt om jäveln kan flytta fram sitt fucking säte.

Igår såg jag på en film. Det kom en scen där det var skottlossning mitt i centrum. Bankrånare skjuter mot poliser och tvärtom. Folk skriker och gömmer sig i panik. Ett barn står plötsligt i mitten och ropar efter mamma. Jag blir så irriterad. Alla har gått och gömt sig, det smäller hit och dit, och det jävla barnet står kvar. Den har inte ens vett att springa eller gå och gömma sig. Den bara står där. Försöker se söt ut.

"Hoppas du blir skjuten", hann jag tänka innan jag slog mig för huvudet. Sådär får man ju inte tänka! Nu lär jag få socialen efter mig. Trots att jag inte har barn.

Hej kära läsare! Självklart var det ett elakt skämt. Haha, ni borde veta vid det här laget att jag älskar bloggen för mycket. Nåja, det var i alla fall så vi firade att bloggen är ett år. Jag gav er hjärtattacker - nu tar jag tillbaka dem. Vilken fin present, va?

Imorgon har vi prov i filmkunskap. Jag är så ledsen. Filmkunskapslektionerna är så roliga och jag lär mig alltid något nytt. Och snart är det över. Nästa termin läser jag någon pisskurs som heter vardagsjuridik. Jag vet inte ens varför jag tog det. Men det fanns inte så mycket att välja på heller. Det var antingen det, bild & foto eller vad det heter (boring), aktiekunskap (booooring), rättskunskap (booooooooooooooring), eller avancerad matte (!!!!!!!!!!).

Jag läste på Moviezines hemsida att Ashton Kutcher var påtänkt till rollen som Bruce Wayne a.k.a. Batman i "Batman Begins". Katastrof! Jorden anropar lite förnuft! Ashton Kutcher är väl inte så hemsk, men han borde hålla sig till komedifilmer. Någon som tvivlar på hans förmåga att göra annat än komedifilmer borde se The Butterfly Effect. Om inte det övertygar er så är ni knäppa.

Stephenie Meyer har publicerat utkastet av Midnight Sun på hennes hemsida, eftersom den ändå hade läckt. Förmodligen hon själv som läckte den. Jaja, det spelar ingen roll. Midnight Sun är Edwards version av Twilight (Om jag kunde drömma), och den är mycket bättre än Bellas. Här är länken. PS. Tror man måste ha Adobe Reader för att kunna läsa.

Kära vänner och fiender,

vanligtvis så skulle vi ha handlat in chips, godis och cola. Men igår så bestämde jag och Milkshake oss för att vara lite nyttigare.



naturgodis, müsli, och det allra viktigaste: vatten.



naturgodiset. jaja, det är inte så stor skillnad från vanligt godis, men något bättre är det ju

Det finns en film jag avskyr av hela mitt hjärta. Jag har aldrig sett något vidrigare. Jag har aldrig mått så dåligt under en film som när jag såg den.

Den heter Hostel II.

Jag ville lämna biografen. Jag stängde ögonen och mådde så dåligt. Kroppen darrade och jag tänkte att jag aldrig i mitt liv ville se något liknande. Aldrig någonsin. Missförstå mig inte, jag är långt ifrån en fegis. Jag gillar Saw-filmerna, Texas Chainsaw Massacre etc, och blir inte rädd eller så när jag ser dem. Jag har inte heller mardrömmar. Nej, Hostel II är något långt värre. Den är så grotesk, så äcklig, den förföljde mig i veckor.

Det värsta var att ingen av de jag såg den med tyckte likadant. Ingen av de var spyfärdiga, ingen av de tyckte den var något märkvärdigt. Varför? Jag ser mig verkligen inte som någon vekling. Jag ser på allt och den är den enda som har skrämt mig till den grad att jag nästan inte kunde sova.

Jag vill aldrig åka till Österrike eller bo på någon vandrarhem. Och jag rekommenderar inte den här jävla filmen. Se den på egen risk.

Jag ska hem till Milkshake ikväll och vi ska se på film. Jag känner mig frestad att se första Hostelfilmen. Men jag vill inte. Jag vill verkligen inte, jag svär! Jag mår redan dåligt, trots att ingen tvingar mig. Vad är det här för dumheter? Nej, nu ska jag ge mig själv en bitchslap.

Kenza har dålig syn och nedsatt hörsel. Sen har hon även tinnitus. Två saker har jag gemensamt med henne då: min syn är visserligen inte lika dålig som hennes (även om jag bär glasögon), men jag har ju nedsatt hörsel, jag hör väldigt dåligt i vänstra örat. Sedan läser man hennes kommentarer och nästan alla som skrivit hade likadana problem. Det känns skönt att veta att man inte är den enda.

Jag kunde inte överföra igår eftersom min kära kompis var rädd för virus, men här kommer bilderna. Jag ville ta bild på ett gäng fjortisar med Twilight-planscher, men jag hann inte.


soraia

muna & venus

 

aldona, emilla venus, soraia & elise

 

 

venus & anne

 

biografen var FULL, fanns inte en enda ledig plats

Jaha, då har man alltså sett den omtalade filmen. Den jag har väntat på sen i augusti. Filmen jag hade sjukt låga förväntningar på. Jag är hemma hos en kompis nu men jag kände att recensionen inte kunde vänta. Jag ska försöka vara så objektiv som möjligt.

Jag erkänner; den didn't really swept me off my feet, men jag kände mig åtminstone inte spyfärdig eller beredd att döda någon. Årets film (enligt Kenza, och nu vet jag att hon inte ser på så mycket film, den var bra, men absolut inte årets film) visade sig vara en helt okej, töntig film med en övernaturlig vampyr och dräpare som ska föreställa läskiga men som istället bjöd på ett längre liv i form av många skratt. Den var alltså ingen jättehit.

Jag säger såhär; hade inte jag läst boken hade jag förmodligen skrikit om att få mina 95 kronor tillbaka. Vi som har läst den vet att det finns mycket bakom de töntiga repliker Pattinson tvingades säga, som bara framstod som löjliga i filmen. Och när självaste författaren var med i ett hörn under några få sekunder tappade jag nästan kontrollen. Hur jävla mediakåt får man egentligen vara?

Jag blev även förbannad över alla onödiga småfel som kunde ha reducerats ifall regissören hade gjort det allra viktigaste - läst boken. Hon skulle då ha vetat att Edward är en gentleman och aldrig skulle kasta sig över Bella i sängen medan hon har halvnaken (speciellt inte efter deras första kyss). Dessa obetydliga detaljer var nog väldigt avgörande för helhetsintrycket.

Man förstår hur stor filmen är när en massa fjortisar skrek sig hesa när skönheten personifierad gjorde entré i filmen och i en massa småflickors hjärtan.

Innan recensionen blir alltför lång vill jag säga att filmen förmodligen inte kommer att gå hem hos killar och vuxna (vilket utesluter en massa människor). Fjortisar är dock eld och lågor och eftersom det är de man drar in pengarna på så funkar nog konceptet ändå. Det enda jag störde mig riktigt jävla mycket på var att alla var femtiofem gånger snyggare än självaste huvudkaraktären; Edward Cullen, som ska föreställa världens vackraste varelse.

Jaja, jag är inte ytlig, sånt får man tänka på speciellt efter att hans skönhet nämns 24/7, författaren ville verkligen poängtera hur onaturligt vacker han var, sen väljer de en skådespelare som är helt mongo. Trots det klarade Pattinson rollen rätt hyfsat, vilket han ska cred för.

Det sämsta är väl att jag inte alls trodde på deras kärlek i filmen. Det vr två-tre meningar, sen plötsligt älskade de varanda. Som en dålig parodi. Boken är paradiset jämfört med filmen. Den innehöll många bra scener men i det hela så skulle jag inte känna mig bekväm med att säga att den är värd pengarna. Har man läst boken så är man nog så pass förblindad av kärlek till huvudrollsinnehavaren (jag är inte inkluderad) att man rentav skulle tycka det här var en riktigt bra film. Mitt tips: gå inte och se den med höga förväntningar. Tänk dig en romantisk komedi. Snäppet sämre, men ungefär så.

---

Jag ändrade betyget. Förlåt. Jag satt och tänkte på om den verkligen var bättre än medel. Jag kom fram till att den var för slarvig. Absolut inte skådespelarnas fel, utan fel jobb till fel regissör, det som alltid förstör ett bra koncept. Tyvärr kommer det ändå inte hindra denna medelmåttiga film från att dra in omåttligt med pengar.

Det här är Moviezines recension av Twilight. Recensenten säger att "Twilight gör det som vampyrer gör bäst - suger". Haha. Kul kille.

Filmen fick i alla fall 1,5. Jag blir orolig, för Moviezines ord är lag. Vi brukar oftast tycka likadant. Men men, vi får väl se.



robert ful pattinson som ska spela den vackra edward cullen. se och spy.

Herregud. Jag översatte nyss bloggen. Kolla på översättningen till "random snygging haffad från google".



What!! Att naila är samma sak som att sätta på = knulla. Hallå? Haffa och knulla? Det är två helt olika saker! Och varför är det stora bokstäver på det snuskiga ordet? Vem är det egentligen som översätter? Jag ska skriva och klaga.

Tänk om något litet barn som vill förbättra sin engelska översätter min blogg och kommer över ordet skrivet i versaler. Barnet går till mamma och frågar vad nailed betyder. Mamman frågar i vilket sammanhang, så hon kan ge en korrekt översättning? Barnet säger meningen. Mamman blir chockad och undrar vart barnet fått det ifrån? Sen får jag skulden.

När man springer på rullbandet så har man full syn över de som styrketränar. Jag lade märke till en snygg kille som gjorde allt annat än att träna. Han kollade sig i spegeln, gick runt och snackade med vänner, drack vatten, hjälpte vännerna med vikterna, lyfte själv vikter i fem sekunder, sen fortsatte han att gå runt och inte göra det man är där för att göra. Så jävla onödigt. Han tycker förmodligen att han inte behöver träna. Jag håller med, med en sån kropp borde man vara i studion och ta sexiga modellbilder. Men det är ju ändå slöseri. Det är säkert hans föräldrar som betalar. Jävla snobb.



random snygging haffad från google

Kära vänner och fiender, jag har äntligen börjat i Friskis&Svettis! Efter flera års velande hit och dit och noll viljestyrka så har jag tagit tag i saken. Jag ska träna där två-tre gånger i veckan och försöka pressa in lite promenader där emellan. Fast imorgon är min fria dag. Jag får äta vad jag vill (ska såklart inte missbruka det här - vad var annars all slit i Friskis bra för?).

Igår sov jag nio. Jag lovar att det är sant. Jag kände mig som världens tönt. Det borde ha varit enklare att stiga upp, men det var det inte. Såklart. Jag vill faktiskt fortfarande sova. Jag kommer nog aldrig att bli en morgonmänniska. Jag kanske ska försöka sova tidigare, typ sju och sen vakna sju? Efter 12 timmar måste jag bli less på sömn. 

Igår såg vi alltså pjäsen som var tre fucking timmar lång. Jag tog bilder för er skull. Be happy.




stress - tjugofem minuter kvar tills anne och jag skulle träffas och jag var fortfarande hemma



jag träffade rosalinn på vägen. snabbt, njut av bilden innan hon upptäcker den!



inne i dramaten där pjäsen skulle utspela sig. det ni ser är balkonger för folk med cash



balkong på andra sidan. jävla tönt (till höger) som förstör bilden



och så har ni scenen

Jag vågade inte ta bild medan de uppträdde (alla var knäpptysta och salen var mörk). Förlåt. Jag är en fegis.

Jag hade tänkt gå på spinningen (i Friskis & Svettis) som bara är en gång i veckan. Kruxet är dock att jag samtidigt har tvättid. Jag hinner lägga in tvätten men inte vara kvar tillräckligt länge för att ta ut den. Jag frågar min syster, jag har planerat att gå till spinningen hela veckan, skulle du kunna vara snäll och bara gå till tvättstugan sen för att lägga min tvätt i torktumlaren?

Hon vägrar. Hon säger att hon inte orkar. Min syster orkar inte gå till tvättstugan som ligger trettio sekunder bort, för att ta ut mina kläder och lägga dem i torktumlaren, vilket inte tar mer än en minut. Hon ska vara hemma hela dagen men orkar ändå inte. Därmed tvingas jag att vara hemma för att min syster inte ville ställa upp och hjälpa mig med en sådan obetydlig sak.

Det positiva är i alla fall att jag nu vet vem jag inte ska lita på. Om hon vägrar hjälpa mig med det här lilla, hur kan jag lita på att hon skulle se till att jag kom till sjukhuset, om jag någonsin skulle göra mig illa? Hon kanske inte kommer orka ringa 112.

Jag har läst Hamlet, såg filmen idag, och om några timmar ska vi befinna oss på dramaten för att se pjäsen. Herregud, tar det aldrig slut? Hamlet är en intressant pjäs, men man tröttnar lätt på hans tjat och metaforer.

Den enda jag tyckte riktigt synd om var Laerte, först kolar farsan sen dränker syrran sig själv. Stackars sate, alltså.



mel gibson som hamlet

Milkshake var här för ett tag sedan. Vi drack pucko och kollade på Sanningens Ögonblick där puckot Linda Rosing blev stenlurad på sina pengar, hahahaha. De hämtade dit en tönt hon hade varit ihop med i en vecka, frågade henne om hon ångrar att de inte var ihop längre (eller något sånt).

Hon svarade nej, och PPPFFF, pengarna gick upp i rök i samma sekund. Haha. Fy fan, jag kunde inte låta bli att tycka synd om bimbon. Hon satt där och fattade noll komma noll. Haha. Stackars. Fast alla (förutom Linda) vet ju att det där skitprogramet är på låtsas. Man förlorar på sånt som inte går att bevisa.

Nåja, det var nog bäst att hon inte fick några pengar. Hon hade nog opererat in mer silikon i brösten eller läpparna då. Tro mig, det klarar hon sig definitivt utan.



milkshake som dricker pucko

Hafsa skickade dessa två bilder på mig och henne i fyra-femårsåldern. Hon är den vän jag har känt längst, och vi har till och med bott tillsammans i Hjulsta.



venus längst bak och hafsa där framme




venus (till vänster) & hafsa

Igår var en kul kväll. Det var jag, Deniz och Dastan hemma hos Rosa-linn. Vi åt mat, snackade skit, spelade poker etc. Jag åkte hem runt två, och jag måste säga att det känns mycket tryggare att åka tåg på natten än på dagen, för på natten finns det en massa ordningsvakter.

Och turister är så pinsamma. Det är bara de som skulle få för sig att ta en gruppbild nere vid perrongen i väntan på tåg. Sedan konkar de runt på stora ryggsäckar och är glada. Det bara skriker turist om dem.

Träffade Milkshake på vägen som tvingade mig att komma hem till henne. Så jag var hemma runt fyra. Rosalinn tog en massa bilder men hon har ingen överföringssladd, så bilder dröjer tills imorgon.

Herregud, jag låter som en tråkig modebloggerska! "Bilder dröjer tills imorgon". De brukar ju säga så!

Det får räcka för nu. Ska lägga ner tid på viktigare saker än den här krävande bloggen. Trots att jag uppdaterar runt 4-5 gånger om dagen så hör jag ändå en massa tjat. "Uppdatera uppdatera uppdatera!". Hallå?! Jag har faktiskt ett liv. Eller jag försöker, åtminstone. Hur vore det om jag inte uppdaterade på en vecka, bara för att straffa er? Men jag vågar inte. Det finns de som är så besatta av min blogg att de förmodligen skulle begå självmord om jag slutade uppdatera. Det vill jag inte vara ansvarig för.

Men då skulle jag åtminstone veta vilka de var. De skulle ju lämna ett avskedsbrev där det stod att självmordet berodde på att jag inte uppdaterade. Skulle människor skylla på mig? Skulle jag förhöras? Kastas i fängelse? Fan. Den här bloggen är ett stort ansvar.

För ett tag sedan försökte jag sammanställa alla böcker jag någonsin läst. Det gick inget vidare. Jag tröttnade efter tvåhundra.

Jag har inget att göra. Ska hem till Rosalinn om en timme, men vad ska jag göra fram tills dess? Ska jag försöka uppdatera så mycket som möjligt? Jag kan publicera inlägg jag har skrivit men aldrig publicerat. Haha, så ska jag nog göra.

Anonym: Alicia Keys är också lebb va?
Någon: Nej, bi.
Anonym:Tog hon ut den?

Anonym menar naturligtvist; "kom hon ut?". Men ibland blir det..knäppt.

Nu har vi hämtat ut biljetterna! Längst upp, mittenplatser har vi. Kan inte bli bättre! Jag hoppas ingen tappar bort sin biljett nu.

Efter biljetterna gick jag och Muna till Burger King. Jag har bestämt mig för att det här måste ta slut - imorgon ska jag börja på gymet. Jag har desperat försökt övertala Muna att hänga på, men hon vill gå någon annanstans. Fan. Då får jag väl gå ensam tills Hafsa och AnaMaria börjar med mig efter årsskiftet.

Ikväll var jag hos Hafsa för att noppa ögonbrynen. Ja, Zeinab som också var där skulle självklart vara den som noppade. Nog för att jag gillar Hafsa, men eh, låt mig säga att hennes glömska har lett till många tråkiga händelser. Jag vill inte bli hennes nästa offer.

---

Jag gick på toa nyss och upptäckte att ögonbrynen är ojämna. AAH! Jag borde ha hindrat Zeinab från att experimentera med mina ögonbryn när hon sa att hon inte kunde se ordentligt eftersom hon såg färger framför sig.



venus, hafsa & zeinab

22:30 kommer V för Vendetta på kanal 3. Se den om inte du har något bättre för dig! Även Firewall kommer på femman 21:30. Den är å andra sidan rätt kass.

Det är inte utan anledning denna film bar med sig tre Oscar hem. Bourne ultimatum är sjukt bra, vare sig du gillar action eller inte. Även om Jason Bourne faller i den vanliga kategorin omöjlig-att-besegra-hjälte, så levererar filmen en förstklassig underhållning i form av biljakter, slagsmål man aldrig förstår sig på (hur kan de avvärja slagen så enkelt?) och massa annat jag inte orkar rada upp.

Närbilder på Jason Bourne och den skakiga kameran ger en verklighetskänsla, även om denna rulle är så långt från verkligheten man kan komma. Visserligen är konspirationsmötena befogade, men hallå, ingen klarar av hur många slag som helst. Fascinerande är det även hur enkelt det är att bevaka en individ, efter ett par tryckningar på tangentbordet spårar man mobiltelefonen och avlyssnar samtal mitt i rusningstrafik.

Matt Damon som spelar vår kära lönnmördare, blir bara snyggare ju äldre han blir. Och även bättre. Jag kan inte se någon annan spela Bourne skickligare än han.
Avsaknaden av sexscener ger också filmen en intressant touch, men i slutet så är det spänningen som räknas.

När jag sätter betyg så tänker jag på antal fel filmen har. Det allra viktigaste är att den är trovärdig. Inte på så sätt att filmen inte får handla om aliens, men att du tror på det när du ser det. Att du blir övertygad om att dessa aliens livsfarliga, eller att Jason Bourne är en mördarmaskin. Skulle till exempel aliens bjuda dig på muffins så försvinner ju all trovärdighet. Det näst viktigaste är att jag känner mig trygg med mitt beslut. Om inte jag känner att jag med gott samvete kan stå för att jag ger filmen högsta betyg, så får den det helt enkelt inte. När dessa två krav är ur världen så återstår inget annat än att ge den betyget den förtjänar.

Bourne Ultimatum uppfyller alla mina krav, och är en av år 2007s bästa (om inte den allra!) filmer.



Intressant fakta: I Waterloo Station, där vissa av scenerna utspelar sig, så kan man se människor titta på och peka mot kameran, eftersom filmteamet inte kunde stänga ner stationen och ersätta med statister.

Jag har lånat två filmer av Sara som jag nu ska se på med syrrans laptop. Trodde det skulle ta en evighet att övertala henne (syrran alltså), men hon bråkade inte ens. Fick i alla fall lova hit och dit att jag skulle vara försiktig med hennes dator. Duh, det var faktiskt jag som bar med mig skiten från USA till Sverige, klart jag inte råkar tappa den eller något sånt. Jag vill ju ha mitt huvud kvar.

Alla som jag sett där är över 30. Jag kommer typ att vara den enda tonåringen. Tänk om jag misstas för yngre än vad jag är?

"Hur gammal är du? 18? Hm..vi måste nog få se på leg. Du har inte den med dig? Tyvärr, du får nog gå hem och kolla på bolibompa istället."

Inte för att jag ser så himla ung ut. Eller? Gör jag det? Mardrömmen var för två år sen (då var jag 16) när jag vägrades komma in på bion och se på Saw 3. Herregud! Det här landet är knäppt. Man jämför knull med bio. Man får knulla när man är 15 och man får se på läskiga filmer när man är 15.

Jag läser en bok som heter "Inte enklare än så". Enda anledningen till att jag gillar den är för att boken påminner mig om att aldrig skaffa barn. När jag tänker, "men att ha barn kanske inte alls vore så jobbigt..?" så ska jag bara ta fram boken och sådana tankar kommer omedelbart att gå bort. Huvudkaraktären kan inte åka på semester, ta sovmorgon, träffa en väninna, gå på bio. Det låter så himla deprimerande, att allt ska anpassas efter de små glinen.

Jag är såklart glad över att mina föräldrar tog så väl hand om och älskade mig. För det så har jag stor respekten för mina föräldrar, men själv tänker jag inte alls skaffa barn. Hade jag varit enda barnet hade jag fått dåligt samvete över att inte föra generna vidare, men mina syskon kan ju stå för barnafödandet.

Jag har fått reda på när det blir möjligt att reservera biljetter till Twilight, en film baserad på boken jag älskar och hatar. Jag tänker dock inte säga var vi ska se filmen. Jag är rädd att jag har skrämmande många läsare som kan få för sig att förfölja mig och dyka upp där jag ska vara för att få autografer eller något annat fånigt. Tyvärr. Jag har inte tid med sådant.

Varje dag måste jag hinna sortera mina Harry Potter böcker, vara i skolan, komma hem, duscha, Göra Harry Potter-frågesporter, uppdatera den här förbannade bloggen, Gå in på olika forum för att försvara Harry Potter mot en massa dumskallar, pussa på mina Gaspard Ulliel affischer, och diskutera Harry Potter med olika hängivna fans. Herregud, jag hoppas att era ärthjärnor förstår att jag definitivt inte har tid med skrikande idominfjortisar.

Idag var jag hos läkaren för att undersöka varför jag alltid har näsblod och mitt vänstra öra (varför jag hör dåligt). Läkaren frågade mig vilken näsborre jag blödde ur, men det hade jag ingen aning om. När man snyter så snyter man ju inte bara från den ena näsborren. Jag pekade på mitt högra och hon undersökte den. "Ja, det ser lite irriterat ut", höll hon med om.

Hon tog fram en tändsticka som hade doppats i något och förde den in i min högra näsborre som genast började brinna. Eller så kändes det i alla fall. Tårarna rann, men jag kände lättnad över att det äntligen var över. Jag har fortfarande ont.

Jag märkte nyss att jag fått näsblod. Från min andra näsborre. Herregud! Jag har fortfarande näsblod och fel näsborre sitter i brand!

Anne tog den här bilden på korv och potatismos. Vad ser det ut som, tycker ni?



En kanon, eller hur?

...Min blogg. En kompis sa häromdagen att "din blogg har bara blivit ett måste att gå in på!". Jag håller med. Jag går in här ofta bara för att kolla runt, beundra min design, skratta åt mina roliga texter, etc. Ordet självupptagen har fått en ny innebörd.

...Harry Potter. Det enda som är bättre än min blogg är Harry Potter. For real. Dö om du inte har läst. Dö långsammare om du inte gillade dem.



...Använda bankkort vid köp. Jag vet aldrig åt vilket håll den ska dras.

... Britney Spears. Jag är så trött på allt gnäll om henne. Rehab hit och dit, ta tag i ditt fucking liv.

Världens bästa blogg fyller snart ett år. Hur ska vi fira det, tycker ni? Jag tänker inte lotta ut några töntiga goodiebags. Jag tänker faktiskt inte lotta ut något överhuvudtaget.

Bloggkommentatorerna tycker sanningens ögonblick är hemsk. Det tycker absolut inte jag. Det är underhållning på hög nivå. Idioter som säljer sina själar för pengar. Haha! Bloggkommentatorerna tror också att det är "rika som garvar åt fattiga stackare". Jag skulle inte kalla mig för rik och Linda Rosing är fan ingen "fattig stackare". De enda det är synd om är de anhöriga. Som den där tjejen Tova igår. Herregud, om jag vore hennes föräldrar skulle jag skämmas ögonen ur mig. Knullat en som hon varit assistent åt, betalat ett trasigt bord med sex och strippat inför publik i Thailand. Fyyyfan.

Hade hon varit mitt barn hade jag hängt henne från taket.

I-Kissed-A-Girl tjejen är ett bra exempel på folk som inte kan sjunga. Lyssna och lär. Det är helt häpnadsväckande hur annorlunda (läs: sämre) hon låter live. Hon hänger inte ens med i låten, bakgrundsrösten överröstar.

Kolla på dessa grymma föräldrar. Sonen tror att det är en X-box han får i julklapp, men det visar sig att föräldrarna har tagit en tom X-boxkartong och lagt i kläder. Så hemskt. Så hemskt. Kolla reaktionen på den stackars pojken.

Vad ska man säga. Saw har verkligen tappat greppet. Vad som från början var ett kreativt koncept om en man som egentligen inte dödar människor utan ger de en chans att kämpa för livet de försummat - har urartat till en smaklös soppa där cancercellerna tagit död på all förnuft i Jigsaws huvud.

Saw 5 är verkligen inget nytt. Man har tagit lite från ettan, lite från tvåan, lite från trean, lite från fyran - och voila! Så har man gjort en kopia. Skådespelarna är pinsamt dåliga - speciellt de fem personer som skulle samarbeta för att komma ut ur rummet.

Handlingen är nog det konstigaste. Jag fattade ingenting i slutet, allt var huller om buller. Han dödade honom som dödade honom och nu har han bestämt sig för att döda honom men egentligen var det han som dödade henne och blablablabla. Det mest positiva är nog att det inte var lika äckligt som de övriga filmerna. Jag tror filmmakarna tänkte något i stil med; "ja! vi kan göra en massa komplicerade kopplingar som ingen lär fatta! då får man ju en handling! bra va va va va??"

Dessutom var allt så förutsägbart. Helt ärligt kan jag inte skilja någon av saw-filmerna från varandra. Alla är likadana. Samma mönster. Samma händelser. Man har varit för lat för att skapa spänning. De vet ju att folk ändå kommer att betala för att se skiten, så why bother?

Jag rekommenderar inte att betala för Saw V, waste of money. Egentligen är väl filmen inte så hemsk. Helt okej underhållning, men om man väntar sig något i stil med ettan eller tvåan, lär man bli väldigt besviken. Jigsaw krossar inte bara händer och ben, utan även våra förhoppningar. Tyvärr.

Deniz drar till sig puckon. Jag vet inte varför. Det beror nog på att hon är så pratsam och glad.

På falafel kungen, vi käkar kebab.

Paddliknande man: Gillar nu maten eller?
Deniz: Öh..ja, det är jättegott!
Paddliknande man: Verkligen? Jag fick ont i magen av maten.
Deniz: Jaha. Det kanske är du som har en dålig mage.



deniz

Kära vänner, man kan bara konstatera att Stockholms tågtrafik är helt kaos. Men, samtidigt måste vi vara glada över att det ens finns en fungerande tågtrafik, även om den är helt opålitlig. Utan tåg som gick sena kvällar skulle vi vara tvungna att ta taxi hem, och alla är ju inte lika rika som Blondinbella.

Jag måste också skänka ett tack till min kära vän Rosa-linn som hängde med mig tills mitt försenade tåg kom. Hon följde med mig hem till Deniz när jag (så klantig som jag är) hade glömt min mobiltelefon där, och missade sedan buss efter buss för att försäkra sig om att det ens skulle komma ett tåg till Husby. Det är vad jag kallar en riktig vän.

Pappa var desto värre helt sjuk av oro. Han ringde och ringde och ringde, men min mobiltelefon befann ju sig hemma hos Deniz, så självklart var det ingen som svarade. Stackars pappa satt hela kvällen och läste på texttv om våldtäkter, och blev så jävla orolig att han bestämde sig för att leta efter mig, trots att han inte hade en aning om var jag var.

Annars var det en kul kväll. Vi såg på Saw 5 som var en kopia av de föregående filmerna, sen hängde vi en stund hos Deniz och ungefär klockan ett på natten bestämde vi oss för att käka på Falafel Kungen. Nu är jag hemma och recenserar filmen snart.

Det är sant! Jag och Hafsa ska börja gymma hos Friskis & Svettis. Idag gick vi dit för att registrera oss men blev avskräckta. Om man binder upp sig så händer det ibland att de tar dubbelt så mycket pengar per månad än de ska. What the fuck, rena stölden ju. Jag sa till dem att jag återkommer, jag var ju tvungen att prata med pappa först och höra vad han tyckte.

Pappa tyckte att jag borde göra det. Dessutom erbjöd han sig att betala om de tar för mycket pengar. Haha. Söta lilla pappa. Men frågan är om han lär göra det. Pappa är känd för att prata mycket.

Imorgon ska jag se på den femte Saw-filmen med Deniz, Rosa-linn och Dastan. Saw-filmerna är opålitliga, ibland är de väldigt bra och ibland suger de griskuk.

Moviezine gav den 1 poäng. Ett poäng! Den måste vara riktigt jävla sämst då.

Hafsa kollade på ett par klackskor och kläckte ur sig en bisarr kommentar.
"Usch, klackarna skulle väl gå sönder, med tanke på hur tjock jag är".

Hafsa är inte tjock. Faktum är att hon är väldigt smal. Förmodligen underviktig. Jag frågade henne, om hon var tjock, vad var jag då? Det ville hon inte svara på.

Haha.

Jag har köpt duschprodukter. Men jag har lite ångest. Varför betalade jag för allt det här när jag lika gärna kunde utnyttja pappa lite och få honom att köpa? Jag menar hallå, det här är ju faktiskt hygienartiklar. Om han vägrar köpa så går jag ju omkring och luktar illa. Då blir jag mobbad i skolan. Det tror jag faktiskt inte att pappa vill. Ingen vill ju ha en mobbad mes till dotter.

Idag fick jag veta av Anne att hon har en kompis som avgudar min blogg, Ellinor heter hon visst. Detta var väldigt kul att höra. Om ni tipsar mig till era vänner så kanske jag snart blir lika poppis som Blondinbella och tjänar lika mycket. Det skulle vara ascoolt. Då skulle jag bjuda alla er läsare på en resa till Karibien eller något sånt. Haha. Skämt åsido. Det skulle jag inte alls. Jag skulle behålla pengarna för mig själv och kanske lotta ut grejer lite då och då. Men istället för goodiebags så skulle jag lotta ut Harry Potter böcker. Bra va? Så ni blir lite smartare på köpet.


ängel

Bloggkommentatorerna tycker att alla borde vara avundsjuka på Carolina Gynning. Suck. Suck. Flera suckar till. Att vara avundsjuk på Carolina Gynning måste jämföras med att vara avundsjuk på en hamsters intelligens. Tjejen skriker bara och verkar allmänt korkad. Men det är så typiskt svenskar att tycka att korkade tjejer "bara spelar dum, egentligen är hon en smart affärskvinna". Precis som folk säger med Blondinbella. Jag önskar att det vore sant, tanken på att dessa korkade tjejer har en massa fans gör mig riktigt jävla rädd för hur världen kommer att se ut.

Linda Rosing och Carolina Gynning jämförs hela tiden. För mig är de av samma skrot och korn, men Gynning verkar en aning vettigare och jag hade hellre varit instängd i en grotta med henne än med Rosing.

Rosing är så jävla mediakåt att jag skäms. Nu ska hon vara med i sanningens ögonblick. Herregud. Jag tycker att det är tillräckligt illa att vara med om man är en helt vanlig svensson, men tanken på att någon så känd som hon ska avslöja de allra pinsammaste sakerna jag inte ens kan avslöja för mig själv, gör mig illamående. Stackars hennes dotter.

På skolan kommer folk att reta henne för att hennes mamma har haft på sig samma gamla trosor i en vecka och tänder på sin tjejkompis. Eller vad hon nu kommer att erkänna till. Världens pinsammaste morsa måste utan tvekan vara Rosing.

Jag drömde om att jag hade en pedofil på spåret. Först var jag tipsaren som ringde in till polisen och sa att jag hade sett en peddo bära med sig en liten flicka. Sen plötsligt var jag polisen. Jaja, drömmar är aldrig realistiska. I slutet så satt jag gömd i mitt hem eftersom jag var så jävla rädd. Vad fan, nu vet jag att jag aldrig kan bli polis, om jag blir rädd för patetiska peddon som ger sig på små barn.

Jag har så många läsare men få bryr sig om att kommentera. Varför? Ger jag er för lite uppmärksamhet? Älskar jag inte er tillräckligt mycket? Borde jag köpa rosor till er? Vad är problemet, mina små söta läsare?

Fan, jag klarar inte av det här. (Skär upp handlederna. Blodet sprutar. Jag svimmar.)

Jag brukar ofta ha näsblod. För det så har jag fått tid hos en öron-näs läkare nästa vecka. Jag har hört att de sticker upp en slang i näsan på en och bränner bort blodkärl.

Samma gång ska jag också kolla mitt praktiskt taget döva öra, det vänstra. Tänk om jag har någon spindel där inne? Jag läste i tidningen att det var en liten pojke som hörde dåligt i det ena örat, och när man sedan undersökte den så upptäckte man att han hade en spindel där inne. Stackars pojke! Men han fick tillbaka sin hörsel i alla fall.

Jag har alltid trott att Blondinbella var lite av en smygrasist. Men hon är glad över att Obama vann och har hejat på honom sedan han och McCain var de enda kvar. Hm. Kanske har jag haft fel om Blondie, eller så bryr hon sig inte om folk med annat ursprung så länge som det skiljer ett hav mellan dem. Jag vill tro det första.

Konstaterades det att ingen man någonsin har fått lika många röster som Barack Obama i USA's historia. Obama fick över 62 miljoner röster - vilket är rekord.

Jag är så tårögd. För 150 år sen var svarta slavar i USA. 150 år senare blir en svart man (snart) världens mäktigaste man. Den här dagen är historisk.

Vem vinner?

Jag tror och hoppas på Barack Obama. På tal om honom så dog hans mormor i söndags. Hans mormor fick inte ens leva länge nog för att se om sonsonen skulle bli USA´s första svarta president. Sorgligt.

Jag stannade. Jag vet. Vilken tönt. Men jag vågade inte skippa utvecklingssamtalet, som jag ska ha om fem minuter. Jag hoppas inte hon tar upp min frånvaro. Det gör de alltid. Och jag lär mig aldrig, trots en massa hot om uteblivet studiebidrag. En gång en skolkare, alltid en skolkare. Känns sorgligt, men så är det.

Jag har sovit mindre än en timme. Anledningen till det är för att jag vaknade riktigt sent igår. Direkt när jag slog upp ögonen visste jag att det var kört. Finito. "Jaha, ingen sömn ikväll alltså". Hemskt. Hela natten har jag ägnat mig åt att lyssna på musik, läsa, dricka jouice, gå på toa, räkna får, kolla under sängen efter monster, rusta upp inför skolan, och försöka sova. Vad mycket det hjälpte.

Idag slutar jag åtminstone 11. Men saken är den att jag har utvecklingssamtal två timmar efter. Tror fan inte att jag inte tänker stanna kvar och vänta. I helvete heller. Men för att inte låta min stackars svensklärare vänta i onödan skriver jag en lapp och ber någon som går före mig att ge henne lappet där det står att jag har öronundersökning. Tandläkartid är så ute. Alla fattar att det är en ursäkt. Öronundersökning, däremot, det är bra. Nu ska jag till skolan. Om ni ser ett spöke med stora ringar under ögonen är det bara jag.

....Var inte särskilt hungrig när du kommer dit. Det finns inte mycket att välja på.
....Kom inte om du är rasist. Det kryllar av blattar på stället.
....Hoppas du gillar vatten. Påfyllning av annat kostar 5 extra kronor. Öh, wtf?
....Var inte snål. 80 kronor kostar det att äta där, och man kan lugnt säga att det inte är värt pengarna.

På Old Country Buffet i USA är det andra bullar. Där betalar du 7 dollar (runt 55 kronor), och det är rena himmelriket. Tusen olika huvudrätter och tusen olika efterrätter. Drick så mycket cola du vill ha. Det kanske ändå inte är ett så bra system, eftersom det förmodligen bidragit till att 99% av folk i USA är smällfeta, men jag äter hellre där än här. Lätt.



Muna, som äter sig tjock, och Venus som ler trots att magen och plånboken gapar tomt.

 

Jag ramlade i en lerpöl någontans i Kungsholmen. Deniz och Rosa-linn skrattade för glatta livet, men det gjorde inte jag. Väldigt pinsamt att åka tunnelbana när din tröja, dina jeansbyxor och hår är täckta av lera. Fan. Jag hoppas bara inte att mitt nya nicknamn blir LerVenus eller något sådant. Då kommer att freaka ut och kasta Harry Potter böcker med all min kraft på den som säger det.



Lerpölen er kära bloggerska ramlade i. Det var inte ljust ute, bara redigerat bilden så ni fick se ordentligt. Det är mycket smutsigare än det ser ut.

Hur tror du att det skulle kännas att opereras - medan du var vid medvetande men oförmögen att göra något alls? Det är vad som händer Clay, ett rik ung man med miljarder på banken. Han har ett dåligt hjärta och när han äntligen lyckas få en hjärttransplantation, går något fruktansvärt snett.

En av filmens starkaste sidor är att den anspelar på en av de värsta tänkbara fysiska smärtor vi kan tänkas gå igenom.Vem fan vill bli opererad när man kan känna hur ens bröst slits upp, men inte ens kan blinka eller röra på fingrarna för att signalera att något är fel? Vi har redan sett småflickor bli besatta av demoner, vi har sett flygplan bli kapade av självmordsbenägna män, vi har sett monster som hoppar ur garderoben. Vi har sett allt. Förutom det här.

Jag är medveten om att det förmodligen finns flera filmer med en story som denna, men här är en som inte har blivit så pass sönderfilmad att den tappat sitt värde.

Hayden Christensen spelar Clay, och jag tvivlar på att han var helt rätt för rollen. Hans agerande känns lite sådär, speciellt i scenerna där han skriker av smärta. I tankarna alltså, eftersom han i praktiken inte kan skrika alls. Jessica Alba spelar hans sockersöta flickvän, och vi bliv överröstade av kärleksscener med dessa två. Detta är långt ifrån hennes bästa roll. Kanske min trovärdighet till henne har sjunkit efter alla de dåliga filmer hon gång på gång spelat in. Jag är övertygad om att hon är skickligare än korkade filmer om tjejer med våtdräkt eller vad fan var.

Awake är en thriller som bjuder på allt. Spänning. Medlidande. Intressant budskap. Även om vissa intriger är onödiga och filmen innehåller en del faktafel, är det just: en film. Awake är inget mästerverk, men absolut något som underhåller dig hela vägen och bjuder på det lilla extra.