slutet

Som ni ser så har jag inte uppdaterat på jättelänge, och jag tror inte heller att det blir fler uppdateringar. Efter nästan tre års frekvent bloggande så pallar jag inte längre, och eftersom det är många av er som fortfarande går in på bloggen (världens trognaste läsare??) så ville jag bara skriva det så att ni inte fortsätter att slösa tid av era liv på att klicka in er hit..

Den här bloggen har verkligen gjort mitt liv mycket roligare, och jag ångrar ingenting jag har skrivit i den. Jag är 100 % säker på att jag kommer att börja blogga igen (det lär dock dröja länge), men tills dess:

Lev ett gott liv, var snälla mot varandra och så hörs vi i framtiden!!



roadtrip

Om några veckor så åker vi till Minnesota med bil, och det tar cirka 24 timmar.

Nu är frågan om jag borde följa med eller skippa, jag som avskyr att sitta i bil..



vita huset, bilolycka och omringad av poliser

Förrigår var minst sagt en händelserik dag. Här kommer en sammanfattning av vad som hände:

1. Först bjöds vi hem till släktingar där det fanns en massa godsaker.



2. Efteråt, runt tio på kvällen, åkte vi till Washington DC för lite sightseeing.



det kända washingtonmonumentet




lincoln memorial




FBI´s högkvarter


3. Väl utanför någon känd byggnad jag inte minns namnet på blev vi OMRINGADE av ungefär fem polisbilar som blockerade vägen för oss, eftersom de blev misstänksamma när vi stannade bilen hela tiden för att kunna ta bilder genom fönstret (säkerheten var nog skärpt i staden eftersom vi dels var väldigt nära Vita Huset och dels för att nationaldagen var inom några dagar). Inom loppet av tio sekunder så hade poliserna lagt ut en spikmatta framför vår bil (!!). Min morbror uppmanade mig då att stiga ut ur bilen och ta ännu fler bilder, så att de skulle förstå att vi var turister. I mina öron så lät det som ett solklart självmordsuppdrag men så steg jag ut ur bilen, tog några blurriga bilder, och poff, så försvann alla polisbilar inom några sekunder. Inga flygande kulor, inga poliser som rusade mot oss och vrålade "ON THE GROUND, ON THE GROUND NOW!", utan de helt enkelt bara försvann.

4. Den natten såg jag fler polisbilar jag sett i hela mitt liv. Vart vi än körde så fanns det polisbilar, poliscyklar, människor som blev stoppade, polishelikoptrar som tjöt ovanför staden och lyste med sina strålkastare etc.



En av många polisbilar utanför 7eleven..



ca tre polisbilar



ännu en polisbil precis bredvid oss med ljusen på..


5. Sedan åkte vi till Vita Huset. Efter att ha kollat runt lite på internet efter president Obamas schema, så verkar det som att han var hemma då.



6. Därefter, runt två på natten, så dog bilen. Vi var panikslagna.



7. En halvtimme senare lyckades vi starta bilen igen.

8. När vi kom ut på motorvägen så hade det tydligen skett en olycka. Trafiken gick megasakta, och vi hade runt tio lastbilar med farligt innehåll omkring oss. Efter en stund såg vi en krossad bil några meter ifrån oss, förmodligen anledningen till den sega trafiken.

9. Runt tre kom vi äntligen hem, efter en riktigt lång dag.

somaliebröllop på film

Nu har jag genomlidit två timmars film av morbrors bröllop. Allt gick ut på att filma bröllopsgästerna som dansade, bokstavligt talat. Dans dans gäsp gäsp. Precis när den tog slut och jag gav ifrån mig en låång suck och reste på mig så undrade morbror vart jag skulle, vi hade tre skivor till att se på (varje skiva är cirka en timme lång). Tydligen var det vi såg inte ens själva bröllopet, utan någon sorts förfest.

!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag sa att jag skulle på toa och nu sitter jag här och gömmer mig.

Igår åkte vi till Washington DC och det var en helt galen kväll som började med tårta och ett besök till Vita Huset, och som slutade med att vi blev omringade av poliser. Så fort jag hittar kameran så kan jag kan ladda upp alla bilder och då kommer en sammanfattning av hela kvällen.



Igår innan all action

konstig kille med krossad bil som ville vara med på bild

Medan han väntade tills det röda ljuset slogs om till grönt så passade han på att berätta om en "bitch-right-here", vilket jag antar var hans flickvän. Vi har aldrig träffat honom förr.


vidrig insekt vi såg ute





Jag har ingen aning om vad det är. Det ser ut som en blandning av en fluga (ögonen), och en myra (den stora bakdelen)


batmanbil



stämningens förlovade land

I USA så är det möjligt att stämma varandra och företag för i princip vad som helst. Därför så finns det många varningstexter som varnar om sådant som borde vara uppenbart för den normalintelligente.

Ett exempel är en kvinna vid namn Stella Liebeck som stämde Mcdonalds för att de inte hade text på sina kaffemuggar som varnar om hett innehåll. Den här iqbefriade kvinnan placerade alltså hett kaffe mellan sina lår medan hon körde bil, och råkade sedan få innehållet på sig.

Hon stämde donken och belönades med fem miljoner kronor i skådestånd för sin oerhörda dumhet.



Här är en bild på en massa varning-för-blött-golv-kon utspridda på samma yta i Springfield Mall. Man lägger ut så många som möjligt för att försäkra sig om att ingen missar dem, slår sig, och stämmer shoppingcentret på miljontals kronor.

antirökningsskyltar på shoppingcenter



b&j himmel

För en Ben & Jerry-älskare som jag så är det här landet en guldgruva. Här är bara liten liten del av alla skitsmaskiga smaker som finns!


gul verkar vara en favoritfärg



gul taxi








UPPDATERAT:

Ännu fler gula bilar jag såg under samma dag..





somalisk bröllop

Igår gick jag på min första somaliska bröllop på asmånga år. Den hölls på Hilton Garden Inn, och var det galnaste jag varit med om på länge.

Det fanns inte tillräckligt med bord till allihopa, så vi satt utanför matsalen med stolar i en ring. Då och då kom det någon somalie och bad om en stol eftersom dennes mormor hade ryggproblem, och när en i vår sällskap reste på sig en snabbis för att rätta till klänningen, så kom en kvinna flygande och drog undan stolen i sådan takt att om man blinkade så hade man aldrig hunnit se denna bisarra händelse.

Folk gick in i matsalen och stal mat från bordet, tiggade servitörerna om mer mat, och hurrade när de kom ut med vatten, för mat var det tydligen slut på.








hit gick vi för att köpa tuggummi när maten på bröllopet tog slut..






ekar tomt

Inga kommentarer på flera dagar. Vart är ni? Lurar statistiken mig eller är det verkligen ingen som läser längre?

ännu mer patriotism


limegrön taxibil


lagens långa arm

Då var det dags för oss att stoppas av polisen här i Virginia. Vi hade tydligen parkerat på något förbjudet ställe, men USA med deras ibland sjukt dåliga skyltning så framgick det inte vad platsen egentligen var till för. När vi kom tillbaka från mataffären så såg vi en Undercover-bil stå bakom våra med blåljusen på. Det ursprungliga brottet var att vi hade kört utan någon registreringsskylt på bilens baksida, men när vi till råga på allt parkerade på det förbjudna stället så blev situationen värre.

Konversationen gick till ungefär såhär;
Farbror blå: Varför är ni parkerade på det här stället?
Kusin: Vi skulle bara in i butiken riktigt snabbt, och visste inte att det var olagligt att parkera här.
Farbror blå: Det här stället är tillägnat handikappade som försöker komma fram och räddningstjänsten. Det finns ungefär 50 lediga parkeringsplatser. Varför kunde ni inte parkera på någon av dem?
Kort tystnad.
Farbror blå: Är du mer speciell än någon som parkerar på lagligt vis?
Kusin: Nej, det är jag inte.
Farbror blå: Låt oss säga att en gammal krympling hade försökt komma fram här men inte kan eftersom du har parkerat rakt framför honom. Hade du inte känt dig hemsk?
Kusin: Jo, det hade jag.
Farbror blå: Är du verkligen mer speciell än resten?
Kusin: Nej, det är jag inte...
Farbror blå: Jag hör dig inte, tala högre.
Ungefär så gick det till i ett tag. Vi var alla skrämda som rådjur, för flera poliser hade omringat oss och hade fortfarande blåljusen på. Efter ett tag så lät de oss gå med en varning.

bilar i USA

Här kommer en ny kategori där jag lägger upp alla snygga, konstiga och bara allmänt intressanta bilar jag ser. Jag har lagt märke till att det finns alla möjliga taxifärger, och de kommer också att komma upp här.

Vi börjar med en söt liten smart-bil!



patriotism på högsta nivå

Snart är det fjärde juli här, USA's nationaldag, och det märks.















inte undra på att alla här är feta

....När saker som 24 burkar cola kostar 5 dollar (38kronor)!


kattskräll

Det bor en jobbig katt här. En riktigt jobbig katt. Ni vet ju att jag och syskonen är skitskraja för katter. Hade det här varit en snäll och lugn katt så hade det inte spelat så stor roll.

Men nu råkar den heta "Lightning", och den lever verkligen upp till sitt namn. Ena sekunden står den tio meter ifrån dig, och i nästa så har den sina klor begravda i dina lår.




min första starbucks



skylt på nöjesfält


födelsedagen

Igår som många av er vet (hoppas jag?) fyllde jag äntligen tjugo år! Mina systrar hade ordnat en överraskning för mig.

Vi skulle åka någonstans runt tio-tiden, men innan dess så tvingade Aisha mig att stå utanför huset helt själv eftersom hon var rädd att folk skulle förstöra för mig. Så jag fick stå där i ungefär en halvtimme tills vi kom iväg.

Vi åkte i cirka en halvtimme, och sedan satte hon ögonbindel på mig. En timme senare så fick jag ta av mig ögonbindeln, och vi befann oss på världens roligaste nöjesfält, Kings Dominion.

Vi hade riktigt kul hela dagen, men det enda som var skitjobbigt var den stekande värmen. Igår var det 35 grader varmt här och jag svettades som en flåsande gris.






Det här är världens bästa bergochdalbana. Det är den nyaste på Kings Dominion och definitivt den läskigaste. Man åker i sådan fart att man knappt hinner andas, rakt upp, och sedan, rakt ner, nästan så att man faller. Den är skitrolig och vi har bestämt att vi ska lura med morbror dit nästa gång vi kommer hit. Det ska faktiskt vara det allra första han får åka, så attt han inte hinner fega ur om han får börja med något annat innan.


syrran & brorsan som spänner fast sig på Intimidator


och såhär ser det ut




här!

Igår kväll kom jag och brorsan äntligen fram! Flygresan var smärtfri förutom att vi nästan inte kom med på planet på grund av något problem med pappas kreditkort, men det fixade sig.

Väl här i USA var jag nervös för att samma sak som hände mig förra gången skulle hända igen. Men det gick bra, och jag fick bara svara på frågor om varför jag kom hit, hur länge jag tänker vara här och sånt bajs. Sedan fick jag ge fingeravtryck och de tog en bild och voila - jag var inne i landet.



vi åkte flygbuss som vi alltid gör. Att åka flygbuss är bland det bästa som finns. Det är billigt, finns mycket utrymme och man är omringad av en massa glada resenärer. Så våga vägra taxi!



väl på flygplatsen så mindes jag att jag hade glömt att köpa present till en av släktingarna. Så då panikköpte jag en snygg nyckelring med en liten ficklampa där det står SWEDEN. Inte så kreativt kanske, men bättre än att komma tomhänt i alla fall



brorsan tyckte resan var grymt spännande. "ta bild på mig", sa han hela tiden, och här är en av de nittiotusen bilder på honom som finns i kameran.








i London Heathrow. Brorsan tog en vanlig cola. Jag chansade och tog en "lemonade". Det var så äckligt vidrig.







och så rummet som jag och lillbrorsan delar här!


hejdå!

Nu drar vi till flygplatsen! Vi åker med British Airways och beräknas vara i USA runt två på natten svensk tid.

Om något händer (vilket jag verkligen hoppas det inte gör), så vill jag att ni minns mig såhär!












Fan, jag hittade ingen ful bild. Nåja, adios mina vänner!

packa i sista sekunden is the shit

Idag kom jag hem runt åtta-tiden, och började inte packa förrän en timme senare. Nu är jag helt färdig. Jag har till och med en massa dötid och det är därför jag sitter här och bloggar.

Så alla töntar som tycker att vi sista-sekundare är oorganiserade kan suga min hårstrå. Jag har alltid gjort såhär och det funkar helt perfekt.

Nu får jag bara hoppas att jag inte drabbas av en allergisk reaktion och faller ner död på flygplatsen, bara för att jag var för stressad för att packa ner min allergimedicin.


imorgon sticker jag!

Nu kan jag officiellt säga att IMORGON ÅKER JAG TILL USA OCH KOMMER TILLBAKA DEN 23E AUGUSTI!



Som ni kan se så har inte jag packat någonting alls ännu. Idag (onsdag) måste jag köpa presenter, en bok att läsa på flyget, fixa I-tunes på datorn så jag kan ladda ner låtar till Ipoden, skriva ut min reseplan från ett café, packa, tvätta kläder, gå till banken, checka in online så vi får bra platser, etc...men först måste jag gå till skolan och göra Cambridge Advanced English-provet, och träffa Dastan där någonstans emellan.

Vem bestämde att ett dygn bara är 24 timmar kort? Skjut den jäveln.

Och sen måste jag också hålla koll på om det blir fler strejk som kommer att påverka min resa. Snälla alla piloter, flygvärdinnor, och flygledare: jag vet att ni är missnöjda och vill ha högre lön och shit, men strejka EFTER torsdag! Snälla!

vikten av att vara trevlig

Nu har jag äntligen köpt en plattång (studentpresent från pappa)! Det var i Hair & Face och allt var ju frid och fröjd förutom att jag blev glodd på som en cirkuselefant när jag kom till kassan. Jag förstod ju själv att mitt fågelbo till hår skulle dra åt sig en del uppmärksamhet, men som frisör borde man ju ha sett det mesta och kunna behärska sitt ansiktsuttryck bättre.

Sedan frågade en av biträdena mig om jag ägde ett värmeskydd. Jag fick hjärnstopp i några sekunder och kollade oförstående på henne, varpå jag  gjorde en gest med min hand som att jag sprayade och pekade på mitt fågelbo och sa "ja, en spray va?".

Ja, jag kände mig lite småblåst. Som att det bara gällde att ta vilken sprayburk som helst för att få en som innehåller ett värmeskydd. Ingen av biträdena gjorde heller någon hemlighet av vad de tänkte när de lyfte på sina välplockade ögonbryn och kollade på mig på samma sätt man ser på en efterbliven stackare.

"Nja", sa den ena då. "Det finns många sorter, men i sprayform är det vanligaste". Sedan så tackade jag för mig och lämnade butiken.

Rent allmänt så har jag aldrig förstått varför man är otrevlig eller försöker få folk att känna sig dumma. Jag är alltid supertrevlig mot alla jag möter. Det är jag av två anledningar:

1. Det finns ingen anledning alls att vara kylig eller otrevlig mot någon som inte gjort sig förtjänt av det.

2. Om jag höll på att falla ner i tunnelbanespåret och någon person jag träffade på för flera månader var den enda som kunde ta tag i min arm och dra i mig innan jag föll i, då är sannolikheten mycket större att hon/han hjälper mig om jag har varit trevlig mot henne/honom i det förflutna, till skillnad mot om jag varit en bitch mot personen.

Så förstår ni? Det är en självklarighet att vara trevlig mot människor, men jag är det också för att öka mina chanser till överlevnad om katastrofen skulle vara framme.



det (o)fullkomliga

Det finns ett perfekt äpple.

Första gången jag såg den var från några meters håll. Aldrig tidigare hade jag någonsin sett något så fullständigt, så otroligt vackert.  Den hade en felfri form, en helt perfekt nyans av mörkröd, och var alldeles gyllene gul kring kvisten. Den såg så ståtlig ut och strålade sådan energi att vartenda äpple i närheten drunknade i dess skugga. Ett helt perfekt äpple.

Men när jag närmade mig insåg jag att den inte alls var så perfekt.
Den gav ifrån sig en sådan stank av ruttnad att jag ryggade tillbaka i förfäran. När jag kom ännu närmare såg jag att den perfekta nyansen av mörkröd som hade bländat mig istället var ditmålad. Någon hade omsorgsfullt sminkat dit en mörkröd färg som något annat äpple aldrig förr kunnat stoltsera med. Det var väldigt skickligt gjort.

När jag bara var några centimeter ifrån äpplet, såg att jag kvisten som stack ut på ovansidan, egentligen var bajs. Torkat bajs som hade formats till en smal, brun hög som på långt håll misstogs för en kvist. Det perfekta äpplet var defekt, ofullständig. Den hade ett utseende som konkurrerade ut alla andra äpplen, den hade en utstrålning som inte kunde fångas på bild, utan bara upplevas. Men allt som behövdes för att avslöja dess bedrägeri, var att titta närmare, att titta noggrannare. Först då kunde man se att den inte var äkta.



sex and the city

Igår såg efterblivna jag Sex and the City filmen. Det var inte frivilligt, utan jag hade inget val. Jag var skituttråkad och filmen var det enda som fanns att se på.

Vill ni veta vad jag tyckte om den?


zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz. Jag somnade halvvägs in i filmen, sen när jag väl fortsatte att se den efter att jag hade vaknade så somnade jag IGEN.

Så jävla tråkig var den. Det enda positiva med filmen var Samanthas pojkvän som är SKITSKITSKITSKITSNYGG.

Förresten. Var jag den enda som skrattade när Big inte dök upp till bröllopet och Carrie var helt förkrossad? Hahahahahahaha!



RSS 2.0