oskyldiga som stör
Men istället för att nöja sig med en spark så fick den oskyldiga påsen ta emot hopp och ännu fler sparkar, uppenbarligen för att bli förödmjukad för hon hade ju förstått för länge sen att det inte fanns något i påsen. Jag kände mig lite sorgsen. Vad har påsen gjort? Hur kan en liten sak som bara ligger där, helt hjälplös, provocera så mycket?
irriterande fenomen
stolta föräldrar och deras bebisar
Sen sitter man där i tio minuter och tvingas prata bebisspråk.
"Hu gammaj aj ju?". Bebisen mumlar något man inte skulle kunna urskilja ens under pistolhot, och man ska sitta och låtsas att det är gulligt och ge ifrån sig naaaw-ljud. Sen upprepar man samma sak och försöker komma på något tillräckligt okomplicerat man kan diskutera med en bebis, tills mamman eller pappan äntligen tar telefonen ifrån bebisen och man kan vara normal igen.
när anna vill få sittplats i tunnelbanan
some creepy shit
Mina syskon hade en riktigt läskig konversation när jag kom in i rummet.
Brorsan till syrran: Hur skulle du skära upp henne?
Jag: Va?!
Brorsan: Det handlar inte om dig. Vi pratar om någon av oss var fast i öknen utan någon mat, hur man då skulle skära upp sin kompis för att käka henne.
Holy crap. Jag bor med ett gäng psykopater.
vad tycks?
Rosalinn tycker bloggens nya design är "färgsprakande". Tycker ni också det? Att den är ful?
i sverige
Var i Solna Tingsrätt idag och det var faktiskt inte så himla spännande. Inte som i amerikanska tvserier, där åklagaren avbryter det snyftande vittnet, och vrålar högt, "but you knew, didn´t you? you knew all the time that Adam had killed your friend!".
Oh då bryter vittnet fram i en gråtattack och hulkar, "It wasn´t on purpose, I swear!"
Juryn blir chockad och drar efter andan, domaren slår med sin trägrej (är det någon som vet vad det kallas?) och skriker "Order! Order in court!".
Men uppmaningen behövdes inte. Vittnet har erkänt, åklagaren har vunnit, avsnittet är slut.
I Sverige är det riktigt tråkigt. Ingen fajt mellan advokaterna och domaren har inte ens en sån där trägrej. Men men. Vi blir åtminstone inte mutade. Det är alltid något.
lyssna på den som vet
Rosalinn känner till allvaret i situationen, eftersom hon har varit här förr med sin klass på ett studiebesök. Lärarna uppmanade eleverna att hålla ihop och absolut inte ta emot godisar från främlingar. De klarade sig oskadda härifrån.