Planeten Venus

Då har man äntligen sett (förra) årets mest omtalade film. Inte i 3D, eftersom jag för det första tycker det är grymt överskattat och för det andra inte ville "luras" till att tro att filmen är bättre än vad den är, på grund av de förstärkta specialeffekterna.

Rullstolsburne Jake Sully får i uppdrag att åka till planeten Pandora för att infiltrera infödingarna som råkar bo precis ovanför eftertraktade gruvor. Målet är enkelt: att hitta deras svagheter och på så sätt kunna övermanna dem och få tillgång till gruvorna. Jake Sully går villigt med på detta, men i takt med att han får ett större band till infödingarna så börjar han tveka på sin insats i, vad han sedan förstår, slakteriet av en hel befolkning som inte kommer att ge upp sin mark i första taget...

Det är enkelt att se varför filmen har  blivit en sådan succé. Den innehåller alla ingredienser för att locka publik; humor, kärlek, stor kontrast mellan gott och ont, lagom med action och en fantastisk konfliktförlösning. Och såklart, visuellt sett så är ju filmen helt makalöst trollbindande. Vackra miljöer och varelser i alla regnbågens färger är bara en liten del av vad Pandora har att erbjuda. James Cameron väntade inte förgäves; filmen fick den uppskattning den förtjänar.

För ögonen så är Avatar som finmald choklad direkt från Bryssels chokladmuseum. Det är specialeffekter värt namnet, och färgsprakeri är väl det närmsta man kommer till att förklara filmens storhet när det gäller det visuella.

Nog om yta. Om man för några sekunder koncentrerar sig på innehållet så upptäcker man att storyn egentligen inte är särskilt originell. Missförstå mig inte, den är långt ifrån tråkig, men det är i princip sådant man sett i ungefär alla filmer. Samma upplägg, samma utgång, men det som skiljer Avatar från dessa filmer är Camerons kreativitet och passion. Han har skapat en helt fantastisk värld som vi alla sugs in i och vill ta del av. Tyvärr brister trovärdigheten efter sisådär hundra klyschor. I en sådan här påhittad-värld-film passar det nog ändå in, men lite besviket måste jag konstatera att jag hade förväntat mig ett mer genomtänkt manus.

Avatar är trots det en riktig blockbuster som leverar på alla plan och nästlar sig fast i ditt minne. Det går inte att komma ifrån att det här förmodligen bara är början på ett nytt och väldigt framgångsrikt genre.