Planeten Venus

Det finns filmer passar inte att ses under dåliga omständigheter, t.ex. framför en dammig och seg dator. Dem måste man bara se i en biograf för att få den totala upplevelsen. Slumdog Millionaire är en sådan film.

Inledningsscenen är med Jamal Malik som är med i Indiens motsvarighet till "Vem vill bli miljonär?". I takt med att han svarar rätt på alla frågor blir man misstänksam och polisen tar in och torterar honom, i hopp om att han avslöjar hur det är möjligt för en obildad pojke från slumområdet att komma längre än vad många utbildade läkare och jurister har gjort. Frågan är, fuskar han eller är det bara ödet?

Filmen växlar mellan att visa en nutida Jamal som torteras av polisen, en Jamal i det förflutna under omständigheter som gör det möjligt för honom att svara rätt på alla frågor, och en Jamal under själva tävlingen med en hetsig programledare i spetsen som gör allt han kan för att förlöjliga honom.

Filmens kärna, grund, fokus, mittpunkt eller vad man nu vill kalla det är världens mest uttjatade men intressanta ämne; kärlek. Varje steg Jamal tar har ett syfte; att återförenas med sin ungdomskärlek. Det är fånigt, klyschigt, löjligt men ändå så gulligt och trovärdigt på något konstigt sätt.

Det är en ärlig film som visar Indiens sämre sidor utan att överdriva. Det görs med en sådan karisma och professionalism, vilket är otroligt viktigt när man vill skildra ett land på det här utsatta sättet. Det är lätt hänt att det blir smaklöst, så därför är det viktigt med en regissör som inte vill ljuga för publiken. Trots att "barnhemmet" var ett grymt ställe, trots att man blir rånad i Indien och polisen är korrupt, lämnar inte man biosalongen med en känsla av hat. Det här är ingen film om hur jävligt det är att bo i Indiens slumområden, så man behöver inte ta fokusen från vad den egentligen handlar om.

Hur gärna jag än skulle vilja säga att den här filmen var felfri så går det inte. Karaktärerna är rätt stereotypiska och filmens avslut var lite av en besvikelse, men bortsett från det har jag inget att klaga på. Jag satt flera gånger och var nära att böla, (NÄRA) och bara det är nästan tillräckligt för att rekommendera filmen. Den bjöd på en fantastisk upplevelse och förtjänade utan tvekan sin Oscar för bästa film.