espresso house

Jag vet inte varför jag jämt  besöker Espresso House, trots att jag avskyr stället. Lokalerna är helt okej, men maten är vidrig och dyr. Inte ens frapinon är särskilt god. Men EH i Vasagatan har på något sätt blivit ett stamställe. Idag jobbade bara en enda kille där, jag tror att han är ny. Stackarn var sjukt förvirrad, kunde inte komma ihåg en enkel beställning, far fram och tillbaka som en vante och trots det så gick kön otroligt segt. Jag väntade i en evighet på min frapino, och när den väl kom med knappt någon grädde, så hade jag inte hjärta nog att säga till. Jag log och tackade.


Sånt, människor, är vad som kallas för en god gärning. Att avstå från något man har rätt till för att göra livet mindre slitsamt för andra. Jag är en god människa.


Kommentarer

!

Är du en anonym fegis, eller? Skriv namn.
Bli ihågkommen!

Din email: (Ingen behöver få veta ;)

Skriv bloggadress om du har!

Lätta ditt hjärta.

Trackback
RSS 2.0