kärlek till allt och alla

Jag har skaffat en ny mobil, men saknar min gamla så oerhört mycket. 3 långa år har vi varit tillsammans. I den har jag gråtit, skrattat, skickat 33 000 sms, fått bilder, tappat i golvet och så vidare. Den har jävlats genom att tröga mycket, falla isär ibland, tvinga mig prata jättehögt för mikrofonen suger, ha världens sämsta kamera, men det gör inget, för att älska någon/något fullt ut så måste man även acceptera dennes nackdelar.

Jag känner min gamla mobil så pass bra att jag kan hitta alla repor den har på sin lilla mobilkropp i sömnen. Jag älskar den, men jag vet inte om det är ömsesidigt. Ibland har jag varit tanklös och släppt den i golvet med flit för att visa mina vänner att min mobil klarar mycket. Det är hemskt att missbruka kärlek på det sättet, jag vet ju att den tappert kommer att försöka fungera efter ett hårt slag mot golvet, allt för att inte göra mig besviken.
Den vet ju att det finns massor av andra mobiltelefoner där ute, massor av vackrare mobiltelefoner som bara väntar på att få bli mina. Hur ska den lilla sega gamlingen lyckas tävla mot en hitech mobil med GPS och våg och TV eller vad mobiler nuförtiden innehåller?

Den är sliten och ful, den fulaste mobilen jag någonsin ägt, men alla vet att kärlek inte sitter på utsidan. Jag älskar den för att den är den.Och nu är det dags att låta den gå.


gammal




ny

Kommentarer

!

Är du en anonym fegis, eller? Skriv namn.
Bli ihågkommen!

Din email: (Ingen behöver få veta ;)

Skriv bloggadress om du har!

Lätta ditt hjärta.

Trackback
RSS 2.0