Planeten Venus

Att åka tåg på natten känns tryggare än på dagen. För under natten så finns det ordningsvakter. Men ibland blir det knasigt. Jag stod och väntade på tåget i Fridhemsplan när en man plötsligt uppenbarade sig knappt en halv meter framför mig. En för liten avstånd för en vilsen turist som vill ha hjälp med vägen. En perfekt avstånd för någon som har avsikt att antingen kyssa eller skada. Han hade galna ögon och såg allmänt störd ut, så jag väntade mig inte direkt någon öm puss de kommande sekunderna.

"LÅG MIG VARA IFRED!" Skrek han för allt han var värd. Jag ryggade tillbaka och det enda jag tänkte på var 1. Han kanske får för sig att kasta mig i spåret. 2. Jag är redan halvdöv på ena örat, snälla låt min andra vara?

Men det visade sig att galningen skrek åt någon som var bakom mig. En kvinna. Hon suckade och gick därifrån. Galningen följde efter. Det var tydligt att han kände henne. Jag pustade ut, för en sekund var jag övertygad om att jag hade en blattehatare (även kallad för rasist) framför mig. Jag tyckte inte så synd om kvinnan, hon kanske hade varit otrogen mot honom. Eller så ville hon ha betalt för knarket hon hade sålt men galningen hade ingen lust att betala. Jag vet inte, jag bryr mig inte, det enda jag bryr mig om är att jag inte ligger mosad som en bajskorv nere i spåret.